Frågor och svar för kommuner
På den här sidan har vi samlat några frågor om Smarta Kartan som vi har fått från kommuner. Vi hoppas att svaren vi har tagit fram också kan vara till hjälp för dig.
Finns inte din fråga med på listan? Hör gärna av dig till oss på hej@smartakartan.se
Hur görs bedömningen av vilka som får vara med på Smarta Kartan? Hur säkerställer Smarta Kartan att anslutna verksamheter är hållbara och cirkulära? Vilka kriterier måste uppfyllas?
Vi har gått från fasta till mer flexibla kriterier som möjliggör lokala definitioner anpassade efter kommunens behov. När vi lanserar Smarta Kartan i en kommun går vi gemensamt igenom de kriterier som ska uppfyllas för att verksamheter ska synas på kartan. De kriterier som för närvarande används av alla städer finns här: www.smartakartan.se/sv/kriterier.
När kriterierna är fastställda är målet att lägga till alla verksamheter som uppfyller dem på kartan. Fokus ligger alltså på att inkludera hela branscher eller sektorer – inte enskilda aktörer. Om till exempel second hand-butiker omfattas enligt kriterierna, läggs alla sådana butiker till. På så sätt undviker vi att skapa osund konkurrens. Frågan har granskats och godkänts av deltagande kommuner i dialog med deras juridiska avdelningar.
Hur mycket tid behöver läggas på uppdateringar?
Det beror på. Som referens kan nämnas att den lokala administrationen i Gävle tidigare lade ungefär 40 timmar per år på uppdateringar (de har hittills 82 initiativ). Med det nya administrativa systemet kan uppdateringstiden dock halveras, enligt flera kommuner som redan använder det.
Hur hög är invånarnas engagemangsgrad?
Responsen från invånare som får kännedom om Smarta Kartan är genomgående positiv – den upplevs som rolig, intressant och inspirerande. Någon omfattande effektstudie har ännu inte genomförts, men i Gävle skickades en enkät till kartans initiativ för att mäta det upplevda genomslaget. Sammanfattningsvis visade resultaten att:
- Cirka 50 % av verksamheterna som svarade uppger att antalet besökare fördubblades tack vare Smarta Kartan, medan 23 % inte vet och 23 % svarar nej.
- Runt 30 % rapporterar ökad omsättning (23 % vet inte och 46 % svarar nej).
- Drygt 90 % ser Smarta Kartans positiva bidrag till en hållbar livsstil.
- 75 % anser att Smarta Kartan gör det möjligt för verksamheter att hjälpa och dra nytta av varandra.
- 85 % av de svarande vill fortsätta delta i gemensamma aktiviteter.
En tryckt version av kartan blev ett uppskattat tillskott. Initiativet ledde till konkreta beteendeförändringar i målgrupperna.
Hur får man människor att gå in och titta på Smarta Kartan? Hur sprids informationen om att den finns?
Arbetet har två delar: datainsamling under uppstartsprocessen (hanteras av Smarta Kartan) och extern kommunikation (hanteras av kommunen). Dessa två delar förstärker varandra i att sprida kännedom om kartan. Nedan följer en sammanställning av aktiviteter för respektive part:
Smarta Kartan:
- Organiserar så kallade MapJams (crowdsourcing-workshops) med invånare, vilket fungerar som ett första steg i spridningen.
- Informerar de initiativ som ska finnas med på kartan, som i sin tur kan bidra till att öka det offentliga engagemanget.
- Förser initiativen med en dekal (tänk TripAdvisor) som de kan sätta upp för att marknadsföra Smarta Kartan.
Kommunen:
- Genomför egna kommunikationsinsatser i mån av resurser som tid, budget m.m.
När uppstartsprocessen är klar kan människor hitta kartan exempelvis genom Google-sökningar. Vi ligger högt i sökresultaten på flera relevanta termer, som ”gratisbutik”, ”cykelkök” m.fl.
I Göteborg används Smarta Kartan också som ett verktyg inom till exempel kommunens budget- och skuldrådgivning, vilket bidrar till ytterligare spridning. Det finns även en tryckt version av Smarta Kartan som delas ut till alla nya studenter på Chalmers tekniska högskola – vilket innebär att cirka 5 000 nya studenter nås varje år.
Kartan sprids och används därför i olika grad beroende på hur uppstartsprocessen genomförs, vad kommunen väljer att göra med den och hur lokala aktörer använder den.
Vad kostar det?
Det första året kostar minst 60 000 kr, vilket inkluderar uppstartsprocessen. Därefter tillkommer en årlig licensavgift som baseras på antalet invånare i kommunen.
Som exempel ligger licensavgiften för en kommun med 60 000 invånare på 26 000 kr. I avgiften ingår även tillgång till Smarta Kartans nätverk av kommuner, som träffas fyra gånger per år för att utbyta idéer och erfarenheter.
Det tillkommande priset beror på hur mycket arbete kommunen vill överlåta till KES. Om ni inte vill lägga mycket tid på projektet tar vi gärna hand om fler delar av processen. Om ni däremot vill engagera er mer blir kostnaden lägre.
Kontakta oss gärna direkt för en uppskattning av vad det skulle kosta att införa Smarta Kartan i just er kommun, baserat på era behov.
Finns det statistik jag kan ta del av för att se hur Smarta Kartan används i min och andra kommuner?
Varje kommun som ansluter sig till Smarta Kartan får egen åtkomst till vårt Google Analytics-konto. Där går det att se hur många besök webbplatsen har haft per dag, från vilken stad besökarna kommer, vilka sidor de främst har besökt och hur de hittade dit.
Via följande länk kan du ta del av grundläggande statistik från de kommuner vi samarbetar med idag. Mer detaljerad information kan fås på begäran.