Frågor och svar för kommuner
På den här sidan har vi samlat några frågor vi fått från kommuner som är intresserade av smarta kartan. Vi hoppas att de svar vi gav också kommer att vara användbara för andra kommuner.
Om du inte hittar svaret på dina tvivel här, tveka inte att kontakta oss för att ställa dina frågor direkt!
Hur görs bedömningen om vilka som är med i Smarta kartan? Hur säkerställer SK att anslutna bolag är hållbara och cirkulära? Vilka kriterier ska uppfyllas?
När vi startar upp Smarta Kartan i en kommun går vi gemensamt igenom vilka kriterier som ska gälla för att verksamheter ska synas på kartan. Fram till förra året hade alla anslutna kommuner samma gemensamma kriterier, men den nationella styrgruppen, där samtliga deltagande städer är representerade, beslutade att ge möjlighet till lokala definitioner. Det innebär att vi vid en uppstart tillsammans kan gå igenom och eventuellt anpassa kriterierna efter kommunens behov. De kriterier som just nu används av alla städer finns tillgängliga här: www.smartakartan.se/sv/kriterier.
När kriterierna är fastställda är ambitionen att alla verksamheter som uppfyller dem ska läggas till på kartan. Fokus ligger alltså på att inkludera hela branscher eller sektorer, inte enskilda aktörer. Exempelvis, om second hand-butiker inkluderas enligt kriterierna, läggs alla sådana butiker till. På så sätt undviker vi att skapa sned konkurrens. Frågan har prövats i samtliga befintliga SK-kommuner i dialog med deras juridiska avdelningar, och upplägget har alltid godkänts.
Hur mycket tid behöver läggas på uppdateringar?
Det är inte möjligt för oss att ge ett universellt svar på den här frågan, men vi kan ge ett svar som referens. Den lokala administrationen i Gävle brukade lägga cirka 40 timmar per år på uppdateringar (de har 82 initiativ hittills). Denna uppskattning är dock sannolikt föråldrad nu när vi har infört ett nytt administrativt system i början av 2025. Tack vare det nya systemet fick vi bekräftelse på att den uppdateringstid som kommunerna lägger ner har halverats.
Hur är invånarresponsen?
Responsen från invånare som får kännedom om Smarta Kartan är genomgående positiv – den upplevs som kul, intressant och inspirerande. Någon fullständig effektstudie har ännu inte genomförts, men i Gävle har en enkät skickats till kartans initiativ för att mäta upplevd påverkan. Sammanfattningsvis visade resultatet att:
- Cirka 50 % av verksamheterna som svarat upplever att de fått fler besökare när aktiviteter med Smarta kartan genomförts (23 % vet ej och 23 % nej).
- Cirka 30 % upplever att de fått ökade intäkter (23 % vet ej och 46 % nej).
Drygt 90 % anser att det är positivt att Smarta kartan samlar verksamheter som bidrar till en hållbar livsstil. - 75 % anser att Smarta kartan möjliggör att verksamheter kan hjälpa och dra nytta av varandra.
- 85 % av de svarande vill fortsatt delta på gemensamma aktiviteter.
Ett uppskattat nytillskott är den tryckta kartan, som introducerades i Göteborg 2023 för nya studenter. Formatet har tagits emot mycket väl och har lett till konkreta beteendeförändringar i målgruppen.
Hur får man folk att gå in och titta på smarta kartan. Hur når man ut med info om att den finns?
När vi är i färd med att starta upp kartan i en ny kommun arbetar vi vanligtvis med kommunen direkt under den processen. Det finns både datainsamlingsaspekten, där vi gör workshops med medborgare för att crowdsourca informationen (detta sprider redan ordet om att kartan snart kommer att finnas), men det finns också en viktig del om kommunikation och marknadsföring. Detta kommer helt och hållet att bero på kommunernas vilja och medel för att genomföra en liten informationskampanj. Under uppstartsprocessen meddelar vi också vart och ett av de initiativ som kommer att visas på kartan. De kan därför också sprida ordet. Dessutom förser vi de deltagande aktörerna med ett klistermärke (tänk på TripAdvisors) under uppstartsprocessen som de kan visa upp för att marknadsföra Smarta Kartan.
När uppstartsprocessen är klar kan folk hitta till kartan genom till exempel Google-sökningar. Vi är ganska väl rankade på flera sökord som "gratisbutik", "cykelkök", etc.
I Göteborg använder kommunen också Smarta Kartan som ett verktyg i exempelvis sin skuldrådgivning, vilket sprider kartan ytterligare. Även i Göteborg har studenter skapat en pappersversion av Smarta Kartan till alla nya studenter på Chalmers, vilket sprider ordet till 5000 nya studenter varje år.
Kartans framgång beror därför på vissa aspekter av uppstartsprocessen, på vad kommunen bestämmer sig för att göra med den och sedan också på vad lokala aktörer väljer att använda den till.
Hur kan jag lära mig mer om kostnaderna för Smarta Kartan?
Prissättningen av tjänsterna beror på arbetsbelastningen som kommer att falla på KES axlar jämfört med vad kommunen planerar att göra. Därför är det omöjligt för oss att ange ett specifikt, universellt pris.
Tjänsterna innebär uppstartskostnader, som kommunen kommer att täcka i början av processen. Därefter debiteras en årsavgift, vilket också ger kommunerna möjlighet att delta i ett nätverk där alla deltagare i Smarta Kartan kan dela idéer och rekommendationer.
Tveka inte att kontakta oss direkt för att få veta mer om vår prissättning och få en uppskattning av vad det kommer att kosta att implementera Smarta Kartan i din kommun utifrån era behov.
Finns det någon statistik jag kan slå upp för att se hur Smarta Kartan presterar i min och andra kommuner?
Varje kommun som väljer att ansluta sig till Smarta Kartan kommer att ha sin egen åtkomst till vårt Google Analytics-konto. Således är det bland annat möjligt att se hur många besökare webbplatsen hade per dag, från vilken stad, vilka sidor de främst besökte och vad besökets källa var. Via följande länk kan du titta på grundläggande statistik som samlats in från de kommuner vi för närvarande samarbetar med. Ytterligare information finns på begäran.